Kl: 16.18
Sitter vid fönstret med huvudet lutat mot den kalla rutan. Det är grått ute men jag ler. Allt visas inte på utsidan, men mina ögon kan inte dölja det.
Mitt i allt kaoset så finns en början på lyckan. Jag känner hur spänningen börja gro under huden så jag sätter mig ner,lutar mig bakåt och väntar på slaget.
Kommentarer
Trackback